Stamningsutveckling

Stamning debuterar oftast hos barn i 2½-4 årsåldern. Vi tror att stamningsdebuten sammanfaller med en period där barnet har utvecklat sina språkliga kunskaper i så hög grad att de språkliga kunskaperna överstiger den neuro-motoriska förmågan. Barnet börjar alltså att uttrycka sig i längre och mer språkligt komplicerade  yttranden, vilket det talmotoriska systemet inte klarar att hantera hos ett barn med anlag för stamning.

Man brukar ange att ca 4-5 % av barn har stamning under någon eller några perioder av förskoleåldern. I de tidigaste åldrarna är könsfördelningen relativt jämn bland de som stammar.

Förekomsten av stamning i den vuxna befolkningen brukar anges till ca 1 %. I den vuxna befolkningen som stammar har könsfördelningen förändrats, och man räknar med att 75-80 % av den gruppen utgörs av män.

En väldigt hög andel av de som stammar som barn blir alltså av med sin stamning under uppväxten. Problemet är att vi inte vet vilka barn som kommer att sluta stamma. Av den anledningen är det viktigt att så tidigt som möjligt ta kontakt med en logoped som är specialiserad inom stamning, för att kunna bedöma, förebygga eller behandla en eventuell negativ utveckling av stamningen.

När stamningen väl har debuterat hos ett barn, finns ett flertal faktorer som kan påverka barnets stamning och stamningsutveckling. Man brukar därför tala om en multifaktoriell påverkan på stamningen. Detta synsätt ligger även till grund för hur man behandlar stamning.